All Sveriges biståndsdataOpenaid.se är en webbaserad informationstjänst om Sveriges bistånd byggd på öppna myndighetsdata. Här kan allmänheten, biståndsaktörer och andra intressenter följa när, till vem och för vilka ändamål biståndsmedel har betalats ut och med vilka resultat.
DET SVENSKA BISTÅNDET
OLIKA KANALER SAMVERKAR
Världen ser helt annorlunda ut idag än för 50 år sedan då bistånd så som vi idag definerar det såg dagens ljus. Sedan dess har medellivslängden i värden stigit med 20 år, idag går nio av tio barn i skolan och då, dog vart femte barn innan fem års ålder, idag har siffran sjunkit till under 5 procent. Och den extrema fattigdomen har halverats, bara sedan 1990.
HEM
BISTÅNDET I VÄRLDEN
Öppna Openaid i nytt fönster
De flesta länder i världen är idag medel- eller höginkomstländer, med växande inkomster och ständigt förbättrade livsvillkor. I takt med att fattigdomen sjunker och behovet av bistånd minskar i de fleta länder, behöver biståndet ständigt utvecklas och fokuseras på de som behöver det allra mest.  Behovet är idag som störst i Afrika söder om Sahara och i södra Asien, vilket är de delar av världen dit det svenska biståndet fokuseras. Med tydligare målformuleringar och större fokus på prioriterade områden och länder, ökar chansen att biståndet gör största möjliga nytta. Här kan du läsa om det svenska biståndet, Sveriges prioriteringar och hur biståndet fördelas.
HIT GÅR DET SVENSKA BISTÅNDET
Fattigdomen minskar, men bistånd behövs fortfarande
Källa: OECD/DAC - 2013
Bara 5 länder når 0,7-procentmålet
De 10 största givarna som procent av BNI 2013
Sedan 1960 har världens rika länder varit överens om att 0,7 procent av deras bruttonationalinkomst, BNI borde gå till internationellt bistånd.  Fortfarande är det bara 5 länder som uppfyller målet (se diagram). Sverige har uppfyllt 0,7 målet varje år sedan 1975 och har avsatt en procent av BNI till bistånd varje år sedan 2006.
Sverige står för 4% av världens bistånd
135 M$
Biståndet i världen är högre än någonsin tidigare
EU-länderna tillsammans är den största givaren med över 70 mdr dollar
Vad visar grafen?Remitteringar = pengar som migranter skickar till släkt, vänner och organisationer i sinna hemländer. FDI = utländska direktinvesteringar i sk. utvecklingsländer.
38 miljarder kronor kan tyckas som mycket pengar. Men det är ändå bara 4 procent av världens samlade bistånd som uppgår till ungefär 950 miljarder svenska kronor. Dessa pengar är dessutom bara en bråkdel av de globala penningflödena. 
Vem ger mest bistånd?
Förra året avsatte OECD-länderna nästan 135 miljarder dollar i internationellt bistånd. Det är en toppnotering efter en svag nedgång 2012 till följd av den globala nedgången i ekonomin. Biståndet beräknas öka ytterligare 2014. Som andel av OECD-ländernas inkomst motsvarar det dock bara 0,3% av BNI, långt under det globala 0,7%-målet.
OLIKA FLÖDEN SAMVERKAR
0,7%
Bistånd är bara ett av många flöden
Källa: OECD/DAC
De 10 största givarna i räknat i dollar $ 2013
135 miljarder dollar kan tyckas som mycket pengar, men man ska komma ihåg att biståndet bara är en del av de globala finansiella flödena.  De pengar som migranter skickar hem människor och organsiationer i sina ursprungsländer är till exempel mer än tre gånger så högt. Utländska investeringar har även i de minst utvecklade länderna vuxit på senare år. De största inkmosterna i mottagarländerna är dock oftast inhemsk resursmobilisering.
Tydliga mål för det svenska biståndetI mars 2014 fattade regeringen beslut om en biståndspolitisk plattform. Syftet med plattformen är att tydliggöra styrningen av det svenska biståndet. Plattformen samlar regeringens inriktning och politik i ett centralt dokument som ska vägleda arbetet. Utgångspunkten för svenskt bistånd är den fattiga och förtryckta människans behov och förutsättningar, inte staters eller regeringars, och svenskt bistånd ska sträva efter att bidra till långsiktiga och konkreta resultat för den fattiga och förtryckta människan. Sveriges bistånd baseras på de mänskliga rättigheterna och ska vägledas av en mångdimensionell syn på fattigdom med utgångspunkt i den fattiga människans perspektiv på utveckling samt av ett rättighetsperspektiv. Respekt för de mänskliga rättigheterna och för rätten att leva ett fritt liv är avgörande för att en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling ska äga rum.  Det svenska biståndet ska främja långsiktig hållbarhet och särskilt rikta sig till kvinnor och flickor i fattiga länder och till dem som kämpar för frihet och demokrati eller lever under förtryck. Medan svenskt bilateralt bistånd främst riktar in sig på att nå resultat i fattiga och ofria länder har det multilaterala biståndet och EU:s bistånd en bredare räckvidd och är anpassat för att även nå resultat i medelinkomstländer.  Viktiga principer för ett effektivt svenskt bistånd är transparens och öppenhet, resultatstyrning, samverkan med andra aktörer, ägarskap samt flexibilitet och innovation. Sverige har ett starkt fokus på individen i sitt bistånd.  Att regeringen tar sin utgångspunkt i fattiga och förtryckta människors egna perspektiv på fattigdom och på vad som krävs för att förbättra levnadsvillkoren bygger på övertygelsen om människans egenmakt: människor har i grunden och under de rätta förutsättningarna kapacitet att själva definiera sina problem och agera för att försöka lösa eller hantera dessa. Människor som lever i fattigdom och förtryck är med detta synsätt subjekt och aktörer, inte objekt eller passiva mottagare. De mänskliga rättigheterna är universella, ömsesidigt samverkande och odelbara. Detta är en central utgångspunkt för Sveriges utvecklings-politik, och därigenom även för biståndet. Rättighetsperspektivet utgår från en globalt överenskommen värdegrund som består av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och de folkrättsligt bindande konventioner som antagits. Rättighetsperspektivet sätter den enskilda människans frihet och rättigheter i centrum och ska tillämpas genomgående i det svenska biståndet. Biståndet måste ha ett perspektiv bortom biståndet. Biståndet kan bidra till människors och samhällens strävanden att söka och välja sin egen väg till utveckling och på bästa sätt kunna använda sina egna resurser. Det är biståndets syfte. I denna bemärkelse är bistånd en katalysator för långsiktig utveckling. I praktiken innebär det också att målsättningen med biståndet måste vara att minska länders och samhällens biståndsberoende, som mäts som biståndets andel av ett lands ekonomi, genom att hela tiden ta sikte på långsiktigt hållbara resultat och ett perspektiv bortom biståndet.
PGU-Barometern Det svenska biståndet och politiken för Global Utveckling granskas även av det civila samhället. Ett sådant exempel är PGU-barometern. Rapporten för 2014 har sammanställts av tolv organisationer inom ramen för CONCORD Sverige. 
Aid Transparency Index ATI är ett index skapat av ”Publish What You Fund” som är en Londonbaserad organisation med syfte att öka transparensen inom biståndet på ett globalt plan. Det rangordnar alla givare efter just transparens.  I det senaste indexet ATI 2014 hamnade Sverige på sjätte plats av 68 givare, såväl givarländer som internationella organisationer. På första plats hamnade UNDP och på andra plats brittiska DFID.
Hemsida
Ladda ner PGU-barmoter 2014
Kronor
STÄNG
Läs mer om ATI 2014
Demokrati & MR
Den svenska biståndsramen har mer än dubblerats under 2000-talet och uppgår idag till 38,4 miljarder kronor. Sedan 2006 sätter Sverige av 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd. Enprocentsmålet har ett brett stöd i Sveriges riksdag och stöds av sju av åtta partier.
% av BNI
OECD:s biståndskommitté, DAC OECD/DAC samlar världens främsta biståndsgivare och för statistik över det internationella biståndet. Medlemmarna rapporterar allt bistånd till OECD:s biståndskommitté DAC, som för statistik över det internationella biståndet och säkerställer dess kvalitet.  Varje medlemsstat i DAC granskas var fjärde till femte år. Syftet är att utveckla biståndet och främja det ömsesidiga lärandet. Sverige granskades senast 2013. Den granskningen gav Sveriges bistånd bra betyg.
Social & ekonomisk utveckling
Sverige
Commitment for development  Center for Global Development (CGD) är ett amerikanskt forskningscenter som bland annat sammanställer ett index (CDI) som försöker samla alla delar av den globala politiken.  Sverige hamnar på andra plats, efter Danmark. Indexet är uppdelat på olika områden och inom området bistånd får Sverige det högsta betyget av alla länder.
Senaste granskningen
Att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck
Fred & säkerhet
Det motsvarar 11 kronor per person och dag.  Bara Norge och Luxemburg ger mer. En amerikan ger cirka 2 kronor per dag.
Norge
Indexet (CDI)
USA
Hälsa
Det svenska biståndets inriktning Ur regeringens skrivelse 2013/14:131 - Biståndspolitisk plattform Biståndet är ett av flera viktiga verktyg för regeringen i arbetet för att nå målet för Sveriges politik för global utveckling – en rättvis och hållbar global utveckling. Målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sverige har ett moraliskt ansvar att stödja människor som lever i förtryck, utsatthet och fattigdom. Svenskt bistånd ska vara tydligt i sina värderingar och modigt i handling.  Utgångspunkten för svenskt bistånd är den fattiga och förtryckta människans behov och förutsättningar, inte staters eller regeringars, och svenskt bistånd ska sträva efter att bidra till långsiktiga och konkreta resultat för den fattiga och förtryckta människan. Sveriges bistånd baseras på de mänskliga rättigheterna och ska vägledas av en mångdimensionell syn på fattigdom med utgångspunkt i den fattiga människans perspektiv på utveckling samt av ett rättighetsperspektiv. Respekt för de mänskliga rättigheterna och för rätten att leva ett fritt liv är avgörande för att en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling ska äga rum.  Det svenska biståndet ska främja långsiktig hållbarhet och särskilt rikta sig till kvinnor och flickor i fattiga länder och till dem som kämpar för frihet och demokrati eller lever under förtryck. Medan svenskt bilateralt bistånd främst riktar in sig på att nå resultat i fattiga och ofria länder har det multilaterala biståndet och EU:s bistånd en bredare räckvidd och är anpassat för att även nå resultat i medelinkomstländer.  Viktiga principer för ett effektivt svenskt bistånd är transparens och öppenhet, resultatstyrning, samverkan med andra aktörer, ägarskap samt flexibilitet och innovation. Sverige har ett starkt fokus på individen i sitt bistånd.  Att regeringen tar sin utgångspunkt i fattiga och förtryckta människors egna perspektiv på fattigdom och på vad som krävs för att förbättra levnadsvillkoren bygger på övertygelsen om människans egenmakt: människor har i grunden och under de rätta förutsättningarna kapacitet att själva definiera sina problem och agera för att försöka lösa eller hantera dessa. Människor som lever i fattigdom och förtryck är med detta synsätt subjekt och aktörer, inte objekt eller passiva mottagare. De mänskliga rättigheterna är universella, ömsesidigt samverkande och odelbara. Detta är en central utgångspunkt för Sveriges utvecklings-politik, och därigenom även för biståndet. Rättighetsperspektivet utgår från en globalt överenskommen värdegrund som består av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och de folkrättsligt bindande konventioner som antagits. Rättighetsperspektivet sätter den enskilda människans frihet och rättigheter i centrum och ska tillämpas genomgående i det svenska biståndet. Biståndet måste ha ett perspektiv bortom biståndet. Biståndet kan bidra till människors och samhällens strävanden att söka och välja sin egen väg till utveckling och på bästa sätt kunna använda sina egna resurser. Det är biståndets syfte. I denna bemärkelse är bistånd en katalysator för långsiktig utveckling. I praktiken innebär det också att målsättningen med biståndet måste vara att minska länders och samhällens biståndsberoende, som mäts som biståndets andel av ett lands ekonomi, genom att hela tiden ta sikte på långsiktigt hållbara resultat och ett perspektiv bortom biståndet.
Hemsida
Miljö & hållbarhet
En procent av inkomsterna till bistånd
Humanitärt skydd
6:a
Mindre utförligt
Förbättrade möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk tillväxt och erhålla god utbildning
➧
Vem granskar Sverige?
2:a
Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer
Stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och frihet från förtryck
Förbättrad grundläggande hälsa
X
Räddade liv och upprätthållen mänsklig
Värnad mänsklig säkerhet och frihet från våld
Tydliga mål
Mer utförligt
38 370 000 000 kr
[ Trettioåtta miljarder trehundrasjuttiomiljoner kronor ]
Vem granskar Sverige?Den svenska politiken för bistånd och utvecklingssarbete granskas på många olika sätt. Det är Sveriges riksdag som har det yttersta ansvaret för gransking av regeringens politik. Till sin hjälp har riksdagen bland annar Riksrevisionen som löpande granskar olika delar av biståndet.  Varje år gör regeringen en övergripande resultatredovisning i budgetpropositionen och Sida redovisar varje år sin verksamhet i en detaljerad årsrapport. Ny expertgrupp för biståndsanalys 2013 inrättades en ny granskningsfunktion av biståndet. Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ska varje år lämna en rapport till regeringen som sammanfattar det gångna årets utvärderingar, analyser och studier. Gruppen består av; Lars Heikensten (ordf), Eva Lindström, (vice ordf) Kim Forss, Maria Gustavson, Torgny Holmgren, Eva Lithman, Anna Nilsdotter,  Hans Rosling, Julia Schalk, Jakob Svensson samt Johanna Stålö (expert). Sveriges politik granskas dessutom av en rad utomstående aktörer.
Hemsida
Vad vill Sverige med biståndet?
ÖVRIGTBISTÅND 25
Hur fördelas det svenska biståndet?
Bilateralt bistånd:Bistånd direkt till länder eller regioner
Multilateralt bistånd: När flera givarländer samarbetar tex. genom internationella organisationer.
DETALJER
TILL LÄNDER & REGIONER25%
Övriga kostnader som klassas som bistånd
[ Klicka på bilden för detaljer ]
GENOM INTERNATIONELLA ORGANISATIONER50%
Regionala utvecklingsbanker
Utgifter inom andra utgiftsområden 2014 (miljoner kronor)   Kostnader för flyktingmottagning4 980 EU-bistånd1 651 Utrikesförvaltninges förvaltningskostnader463 Övrigt406 Totalt Procent av biståndet7500 19,6%
GAVI:s hemsida
WFP
worldbank.org
Enligt OECD/DAC:s riktlinjer får vissa kostnader som UD och ambassaderna har för biståndsverksamhet räknas som bistånd. Det gäller till exempel lönekostnader för personal som jobbar med biståndsrelaterat arbete men också viss del av driften av berörda myndigheter, så som lokaler, it fordon med mera. Kostnaden beräknas efter uppskattad tidsåtgång för det biståndsrelaterade arbetet.
Sveriges arbete genom GAVI
Bilateralt bistånd- bistånd direkt till länder eller regioner
Exempel på resultat ▼
UNAIDS
Sverige vill bidra till att länderna får 1) ökad ekonomisk integrering med EU och en marknadsekonomisk utveckling, 2) en stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklade rättsstater, 3) förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar. 
Ungefär 25 procent av det svenska biståndet betalas ut direkt till länder eller regioner och kallas bilateralt utvecklingssamarbete (land till land). Det mesta organiseras av Sida i enlighet med en resultatstrategi som upprättas för varje mottagarland. I vissa fall går biståndet genom svenska frivilligorganisationer. Det svenska biståndet ska fokuseras till färre länder. Detta för att öka effektiviteten och förbättra kvalitén i biståndet. De 31 biståndsländerna delas in i tre kategorier: - Länder där Sverige ska bediva långsiktigt utvecklinssamarbete (12 länder).- Länder i konflikt- eller postkonflikt där Sverige ska bedriva utvecklingssamarbete (12 länder).- Länder i Östeuropa där Sverige ska bedriva reformsamarbete (10 länder). BudgetstödI enstakta fall har Sverige valt att betala ut en summa direkt till mottagarlandets nationella budget. Det finns både för- och nackdelar med generellt budgetstöd, en av fördelarna är att ägarskapet ökar i mottagarlandet, å andra sidan kan det bli något svårare för Sverige att se vad just de pengarna använts till. Budgetstöd utgör idag en liten del av den svenska biståndsbudgeten, mindre än två procent, och 2013 var det bara två länder, Tanzania och Moçambique som beviljades budgetstöd.
ÖVR
Aid Transperency Index - GAVI
FN:s samlade program mot hiv/aids, UNAIDS, är en viktig samarbetsorganisation för Sveriges utvecklingssamarbete och i arbetet mot hiv och aids. Sverige är den tredje största givaren till UNAIDS och påverkar riktningen på dess arbete genom aktivt styrelsearbete.
MÅL: Stärkt demokrati, rättvisa och hållbar utveckling samt att underlätta ett närmande till EU.  HUR: Stödet betalas fränst ut genom Sida och gick 2013 till Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland.
245
UNDP
Avräkningar kallas utgifter som inte ligger i biståndsbudgeten, men som ändå klassas som bistånd. Vilka kostnader som får definieras som ”bistånd" avgörs av OECD:s biståndskommitté, DAC.   Utöver det som i budgeten kallas ”Biståndsverksamhet” har Sverige vissa andra kostnader som enligt DAC ska räknas som bistånd.  I Sveriges fall är det framför allt kostnader för flyktingmottagande och Sveriges andel av EU:s bistånd. Eftersom Sverige redan betalat dessa kostnader på andra ställen i budgeten, ”räknas de av” från biståndsramen innan resten av biståndet betalas ut.  För 2014 utgjorde avräkningarna 19,6 procent av biståndsramen (se tabellen). ➠ Läs mer om avräkningar. ➠ OECD/DAC:s hemsida.
Sveriges stöd till VärldsbankenSverige är den nionde störste givaren till IDA världsbankens utvecklingsfond (IDA)
Mer om UNAIDS
GAVI
EU är både en förlängd arm av och ett komplement till svenska biståndspolitiska prioriteringar. En förlängd arm i avseendet att grundläggande svenska politiska värderingar i så hög utsträckning som möjligt ska genomsyra EU:s politik och stärka EU som global biståndspolitisk aktör. EU:s bistånd fokuserar på:- Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och andra nyckelfrågor för god samhällsstyrning - inkluderande och hållbar tillväxt för mänsklig utveckling.
BISTÅND VIA EU
MENA = Mellanöstern & Nordafrika
Kostnader för genomförande
Hemsida
Hur styrs världsbanken?Sverige är en aktiv delägare i Världsbanken. Världsbankens högsta beslutande organ är guvernörsstyrelsen som möts en gång per år och består av en representant per medlemsland. För Sverige är finansministern guvernör och biståndsministern suppleant i styrelsen.  Den dagliga styrningen av Världsbanken hanteras av exekutivdirektörsstyrelsen som består av representanter från 25 länder/valkretsar. Sverige ingår i en nordisk-baltisk valkrets, det vill säga delar en plats i exekutivstyrelsen med de nordiska och baltiska länderna. Genom styrelsearbetet påverkar Sverige Världsbankens arbete i linje med svenska prioriteringar.
2455
För att bedriva ett effektivt bistånd behövs en organisation och personal som kan säkerställat att biståndet gör mest nytta. Kostander för biståndsmyndigheten, Sida och andra genomförare, redovisas separat från biståndsverksamheten som anslagsområde 1:2-1:6.
Aid Transparency Index
UNAIDS är FN-familjens gemensamma hiv och aids-program och tillkom i syfte att kraftigt stärka FN:s ansträngningar mot hiv och aids och dess förödande inverkan på människors liv och på den sociala och ekonomiska utvecklingen i fattiga länder. Sverige och UNICEFSverige är den tredje största givaren till UNAIDS.Sverige ingår i UNAIDS styrelse och tillhör en valkrets tillsammans med Schweiz, Österrike och Island. Genom styrelsearbetet påverkar Sverige UNAIDS verksamhet och policyer i linje med svenska prioriteringar. Styrelsen sammanträder i regel två gånger per år.
UNDP:s Annual Report
Kostnader för flyktingmottagande
Tweet
Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria - i dagligt tal endast Globala fonden - är en viktig samarbetsorganisation för Sveriges utvecklingssamarbete på hälsoområdet. Globala fonden etablerades 2002 för att mobilisera resurser för insatser mot hiv/aids, tuberkulos och malaria. Fonden är en finansieringsmekanism, snarare än en organisation. 60 procent av fondens stöd har gått till att bekämpa hiv/aids, 25 procent till malariabekämpning och 15 procent ill kampan mot tuberkulos. Sverige påverkar Fondens arbete genom ett aktivt styrelsearbete. Fonden redovisar regelbundet sina resultat och sin verksamhet på sin hemsida. Enligt UNDP:s Millennium Development Report har 6,6 miljoner liv räddats av bromsmediciner mot hiv/aids, insatserna mot malaria har sedan år 2000 räddat 3,3 miljoner liv och 56 miljoner människor har fått tillgång till behandling mot tuberkulos vilket beräknas ha räddat över 22 miljoner liv sedan 1995.
LÄNDER I ASIEN2167
Världsbanken
Övriga kostnader 
468
Humanitärt bistånd
Regeringens bedömning
Sveriges bedömning av fonden
De internationella utvecklingsbankerna är viktiga kanaler för svenskt utvecklingssamarbete. Via bankerna får de fattigaste länderna lån och gåvor på förmånliga villkor, för att minska fattigdomen. Bankerna ger även lån och krediter till medelinkomstländer, men på mer kommersiella villkor.
Världsbankens övergripande mål är att bidra till att minska fattigdomen och till hållbar utveckling. Banken skapar möjligheter till utveckling i låg- och medelinkomstländer genom att erbjuda lån med låg ränta, räntefria krediter och gåvor. 
Vad är avräkningar
Bistånd genom EU
Aid Transparency Index 
TILL LÄNDER 10,7 mdr
Fondens hemsida
Sverige och övriga medlemsstater har genom medlemskapet i EU förbundit sig att bidra till utvecklingssamarbetet.  Sverige ska verka för att EU-gemensamma grundläggande politiska värderingar i så stor utsträckning som möjligt genomsyrar genomförandet av EU:s utvecklingssamarbete och att EU stärker rollen som global biståndspolitisk aktör.  EU och dess medlemsstater står för 60% av världens ODA-bistånd och utgör därmed en viktig plattform för svenska biståndspolitiska värderingar och prioriteringar. 
ÖVRIGA KOSTNADER
Sveriges andel av EU:s bistånd
FN:s utvecklingsprogram, UNDP
Sverige och UNICEFSverige ger bidrag till UNICEF:s reguljära budget, samt riktade bidrag via Sida till verksamhet i specifika länder eller inom ett visst tematiskt område till exempel jämställdhet, så kallade multi-bilaterala stöd. Sverige är medlem i UNICEF:s styrelse och påverkar därigenom UNICEF:s verksamhet och policyer i linje med svenska prioriteringar. Utöver det har Sverige löpande möten med UNICEF på olika nivåer, oftast via Sveriges FN-representation i New York. Sverige var den tredje största statliga givaren av reguljära resurser till UNICEF 2011.
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) har som mål att bli Afrikas ledande utvecklingsfinansiär och är en viktig kanal för Sveriges utvecklingssamarbete. För perioden 2011-2013 bidrar Sverige med cirka 2,5 miljarder kronor till bankens verksamhet, bland annat til bankens utvecklingsfond där Sverige är den åttonde största givaren. Afrikanska utvecklingsbanken arbetar för att minska fattigdomen på den afrikanska kontinenten. Banken arbetar främst genom att ge gåvor, lån och garantier till investeringar som leder till ekonomisk tillväxt, stärkta institutioner och tillfällen för människor att ta sig ur fattigdom. Asiatiska utvecklingsbanken strävar efter ett Asien och Stillahavsområde utan fattigdom. Den största delen av bankens insatser återfinns inom infrastruktur (vatten, energi, transport), men även utbildning, jämställdhet och utveckling av den finansiella sektorn är prioriterade områden för banken. Banken har bidragit till att 211 miljoner människor har fått bättre tillgång till ekonomiska möjligheter och social service genom vägsatsningar och att 21 miljoner barn kan gå i skolan genom byggande eller upprustning av klassrum och utbildning av lärare.Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) är den största institutionen förfinansiering och lån i Latinamerika och Karibien. Sverige har varit medlem i banken sedan 1977 . Bankens insatser handlar bland annat om social utveckling, infrastruktur, institutioner för tillväxt, global integration, hållbar miljöutveckling, energieffektivitet och privatsektorutveckling.
LÄNDER IMENA1224
Tillväxt: Världsbanken stödjer för närvarande 31 miljoner aktiva mikrolånekonton. Kvinnor och barns hälsa: Världsbanken har ökat sina insatser för mödrahälsa, och har exempelvis genom ett omfattande program i Indien bidragit till att antalet kvinnor som får tillgång till vård före barnafödseln har ökat till 50 miljoner globalt under budgetåret 2012. 128 miljoner barn har vaccinerats med rekommenderade doser. Demokrati och mänskliga rättigheter: Världsbanken har under 2012 bidragit till att öka förvaltningars transparens och förbättra allmänhetens tillgång till information i 72 länder samt till att stärka allmänhetens insyn i de offentliga finanserna i 28 länder, vilket ökar möjligheterna till politiskt ansvarsutkrävande. Jämställdhet: Världsbanken har bidragit till att 78 miljoner kvinnor och flickor har fått stöd från sociala skyddsprogram och andra riktade insatser under 2012.
Förutom att alla EU:s medlemsländer ger en viss andel av BNP till bistånd, så ger även EU som institution bistånd.  Varje EU-land får räkna in sin andel av detta bistånd som sitt eget. Detta avräknas mot biståndet innan resten av pengar fördelas. Summan beräknas utifrån storleken på ländernas medlemsavgift.
UNHCR
Humanitärt bistånd
Demokrati och Mänskilga rättigheter: UNDP har bidragit till genomförande av reformer av den offentliga sektorn i 95 länder och stärkt kapaciteten i mer än 60 parlament och 70 institutioner som arbetar med mänskliga rättigheter. I Afrika gav UNDP stöd till 50 folkomröstningar och valprocesser varav 85 % bedömdes som fria och rättvisa. Miljö och Klimat: UNDP har bidragit till att 56 länder fick stöd med syfte att öka fattiga och utsatta människors tillgång till förnyelsebar energi. 40 av dessa länder har som följd redovisat en ökad tillgång till energi. Inför Rio+20 var UNDP central i arbetet med att genomföra nationella dialoger och att säkra vissa länders och utsatta gruppers deltagande i konferensen. Tillväxt: UNDP har bidragit till att 48 länder mottog stöd i processen med att ta fram policyer för jobbskapande. I Afrika bidrog UNDP till att 35 länder inkluderade fattigdomsinriktad tillväxt i nationella utvecklingsplaner. UNDP bidrog till att en framgångsrik modell för råvaruhandel med jordbruksprodukter från Etiopien delades med och replikerades i 18 andra afrikanska och asiatiska länder.
Sveriges arbete genom Globala fonden
Läs mer om Världsbanken
Globala fonden
Ordförklaringar: Bilateralt bistånd: Bistånd från ett land direkt till ett annat land. Multilateralt bistånd: Bistånd som går via internationella organisationer, som tex FN eller Världsbanken. Multi-bi-bistånd: Bistånd till särsklida projekt och program i mottagarländer men som utförs av en interantionell organisation. Avräkningar: Kostnader inom andra delar av budgeten som räknas som bistånd, räknas av mot biståndsbudgeten. SIDA: Sveriges biståndsmyndighet (The Swedish International Developement Cooperation Agency)
LÄNDER I LATINAM.1158
SVERIGES STÖRSTA BISTÅNDSMOTTAGARE2013 (milj. kr.) Moçambique (885)Tanzania (802)Afghanistan (779)Kenya (542)Kongo, DR (530)Palestina (387)Somalia (374)Zambia (322)Mali (290)Syrien (286)Bangladesh (286)Kambodja (258)Uganda (256)Bolivia (247)Colombia (242)Zimbabwe (240)Guatemala (216)Liberia (216)Irak (201)Bosnien-Hercegovina (193)Rwanda (189)Myanmar, Burma (183)Georgien (181)Etiopien (178)Burkina Faso (178)Ukraina (167)Jemen (154)Filippinerna (152)Sudan (145)Sydafrika (132)Indien (118)Pakistan (104)
Den globala vaccinationsalliansen GAVI är en viktig samarbetsorganisation för Sveriges utvecklingssamarbete på hälsoområdet. Sverige påverkar riktningen på GAVI:s arbete genom ett aktivt styrelsearbete och är den sjätte största givaren till GAVI.
Läs mer om samarbetet på Sidas hemsida.
Streckade bubblor går att dela ytterligare
Utöver det som i budgeten kallas ”Biståndsverksamhet” har Sverige vissa andra kostnader som enligt DAC ska räknas som bistånd.  I Sveriges fall är det framför allt kostnader för flyktingmottagande och Sveriges andel av EU:s bistånd. Eftersom Sverige redan betalat dessa kostnader på andra ställen i budgeten, ”räknas de av” från biståndsramen innan resten av biståndet betalas ut.  För 2014 utgjorde avräkningarna 19,6 procent av biståndsramen.
Sveriges stöd till UNDPSverige är den fjärde störste givaren till UNDP. 2013 stod Sverige för 12 procent av den reguljära budgeten.
Resultatstrategi för Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014 (pdf)
UNICEF arbetar för att stärka barns rättigheter med FNs barnkonvention och millenniemålen som grund. UNICEF arbetar tillsammans med andra FN-organ, regeringar och enskilda organisationer för att förbättra tillgången till hälsovård och en god utbildning, rent vatten och för att motarbeta undernäring hos barn. UNICEF spelar också en viktig roll i katastrofsituationer.
UNDP:s övergripande mål är att bidra till en hållbar utveckling med individen i centrum. De prioriterar att bekämpa fattigdomen, främja god samhällsstyrning och en hållbar utveckling, miljöhänsyn och jämställdhet med millenniemålen som grund. UNDP arbetar också i fält med att förebygga och hantera konflikter och medverkar i att bygga upp länder efter konflikter. 
Hur styr Sverige vart pengarna går?Sveriges bidrag till UNDP styrs av en resultatskrivelse som upprättas för varje land, region och multilateral organisation.   Hur följs UNDP:s verksamhet upp?Sverige är medlem i UNDP:s styrelse och följer där regelbundet rapporteringen av verksamheten. UNDP rapporterar varje år sina resultat i sin Annual Report. Dessutom genomför deras eget kontor för utvärderingar en rad revisioner årligen. UNDP rankades 2014 som etta på Aid Transparancy Index.
Läs mer:
Läs mer om UNDP
LÄNDER I AFRIKA5697
Kommer snart
UNDP:s hemsida
ORDFÖRKLARING
ASYL- KOSTNADER
Mer om UNICEF 
SVERIGES ANDEL AV EU:s BISTÅND
Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.År: 2013Källa: Utrikesdepartemetet och Openaid.se
BISTÅND TILLLÄNDER & REGIONER
Afrikanska utvecklingsbanken
OpenAid.se
Resultastrategi 2014-2017
BISTÅND VIA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
1651
Färre ⬆
Asiatiska utvecklingsbanken
ÖSTEUROPA1158
Sida.se
Multilateralt bistånd- bistånd genom internationella organisationer
SIDA m.m1153
Interamerikanska utvecklingsbanken
Sverige kanaliserar en del av sitt bistånd genom sådana organisationer med hög multilateral legitimitet för att vi når större effekt och får mer resultat med gemensamma mål och metoder och ökade biståndsvolymer. Vi får även skalfördelar genom samordning av bistånd samt att det ger ett ökat fokus på utvecklingsländernas egna strategier. Genom att vi samordnar Sveriges bistånd med andra länder inom FN ökar sannolikheten för policypåverkan och för att nå hållbara utvecklingsresultat, gäller både globalt och på landnivå. Samtidigt minskas samordningsbördan för biståndets mottagarländer.    Det globala samfundet har idag en gemensam internationell dagordning som bygger på de erfarenheter som successivt vuxit fram i arbetet mot fattigdomsminskning och för global utveckling. Det innebär inte bara en internationell samsyn på vad som måste göras för att bekämpa fattigdomen i världen och främja global utveckling, utan även hur det ska göras. Denna samsyn för fattigdomsminskning har formulerats i konkreta effektmål, de s.k. millennieutvecklingsmålen. De multilaterala organisationerna är centrala för att nå millennieutvecklingsmålen och för att främja mänskliga rättigheter. FN är i sin roll som global normsättare en plattform för både nuvarande millennieutvecklingsmål och dess uppföljare: Post-2015-målen.  Inom det internationella samfundet finns också en samsyn vad gäller kopplingen mellan hållbar global utveckling och respekten för de mänskliga rättigheterna. Finansiering som bidrar till en effektiv, transparent och koherent kärnverksamhet är viktigare än att i detalj kunna styra svenska insatser. Därför gäller principen icke-öronmärkta framför öronmärkta för svenska bidrag. Fragmenterad öronmärkt finansiering riskerar bidra till svag styrning och ledning av multilaterala organisationer och därmed minskad effektivitet och relevans.
UNHCR är FN:s flyktingorgan och dess uppgift är att samordna det internationella arbetet för flyktingar. Organisationen är en av FN-systemets största humanitära aktörer och har utöver det en normativ roll som övervakare och uttolkare av flyktingkonventionen.
4988
2014-2015 Prognos
ÖVR450
UD469
Varför direkt till länder?
UNHCR - FN:s flyktingorgan
Varför internationella organisationer?
World Food Programme
793
BISTÅND GENOM UTV. BANKER
2,2 mdr
880
Jämför
Globala fonden mot aids, malaria och tuberkulos
UNICEF
646
GAVI - Den globala vaccinationsalliansen
UNHCR:s svenska hemsida
ÖVRIGT GAVI mm.
1487
850
Sveriges andel av EU:s bistånd
Övrigt multilateralt bistånd
Dela alla
Sverige och UNHCRSverige deltar aktivt i den kommitté som styr UNHCR för att påverka organisationens riktning i linje med svenska prioriteringar. 2011 var Sverige den tredje största bilaterala givaren till UNHCR. Årliga konsultationer äger rum mellan UNHCR och Sverige, och också direkt mellan Migrationsverket och UNHCR om kvotflyktingar (det antal flyktingar varje land åtager sig att ta emot).
UNAIDS
Topplistan 2013 ⬇
Dela upp
Stäng alla
1200
Migrationsverkets prognos pekar dessutom på att antalet personer som söker asyl i Sverige dessutom kommer att öka kraftigt under 2015, till 80000 personer. Anledningen är den förvärrade humanitära situationen, inte minst i Mellanöstern. Fler människor än någonsin är på flykt. 
Reg. utveck-banker
Reformsamarbete i Östeuropa
UNFPA
Sverige ska ge 8 miljarder kronor i stöd till Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet under 2014-2020. Syftet är att bidra till att länderna närmar sig EU.  Sverige är en av de starkaste förespråkarna för EU:s fortsatta utvidgning. EU-närmandet är centralt för ländernas strävan mot demokrati, rättssäkerhet och öppenhet samt hållbar ekonomisk utveckling. Stärkta möjligheter till ansvarsutkrävande och politiskt deltagande är av särskild betydelse i de länder där den demokratiska utvecklingen är svag eller riskerar att försämras. EU ställer dessutom höga krav vad gäller anpassningar inom miljöområdet. 
Avräkningar för flyktingkostnader
9 mdr
AVRÄKNINGAR 7,1 mdr
3700
Antal asylansökningar till Sverige
Sida
BISTÅND GENOM FN
1346
VÄRLDSBANKEN
Enligt riktlinjer från DAC får vissa kostnader för flyktingmottagande i givarländerna räknas som bistånd. Det gäller framför allt kostnad för mat och boende under de första 12 månaderna. Sverige är ett av de länder som tar emot flest flyktingar i EU, det påverkar biståndsbudgeten.
GAVI bidrar till minskad barnadödlighet i världen genom att öka användningen av befintliga vacciner, och främja utveckling av och tillgång till nya vacciner i fattiga länder. GAVI är ett partnerskap mellan regeringar, multilaterala organisationer, filantroper, läkemedelsindustrin, den finansiella sektorn, forskningsinstitutioner och det civila samhället. GAVI rankas som 4:e mest transparenta biståndsgivare enligt Aid Transperency Index.
FN:s barnfond, UNICEF
Vad är avräkningar?
Sveriges och GAVISverige är den sjätte största givaren till GAVI och har sedan start stått för 3,2 procent av det totala bidraget till GAVI. Sverige ingår sedan 2007 i en valkrets med Danmark och Nederländerna. Sverige företräder valkretsen i styrelsen sedan 2010 och påverkar genom aktivt styrelsearbete GAVI:s verksamhet i linje med svenska prioriteringar. 
4,9 mdr
Sveriges bedömning av GAVI
Förvaltningskostnader, UD
Stäng ⬆
Avräkningar kallas utgifter som inte ligger i biståndsbudgeten, men som ändå klassas som bistånd. Vilka kostnader som får definieras som ”bistånd" avgörs av OECD:s biståndskommitté, DAC.  
Stäng resultat ▲
Stäng resultat ▼
Det övergripande målet för Sveriges humanitära bistånd är att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet, till förmån för nödlidande människor som har utsatts för, eller står under hot att utsättas för, väpnade konflikter, naturkatastrofer eller andra katastrofliknande förhållanden. Sverige är en av de största givarna av humanitärt bistånd i världen. Det humanitära biståndet skiljer sig från det långsiktiga utvecklingssamarbetet framförallt på två sätt. För det första är dess grundsatser och utgångspunkter i stor utsträckning bekräftade i folkrätten. För det andra skall det humanitära biståndet avhjälpa akut nöd. Detta betyder att det humanitära biståndet som regel skall upphöra då en utsatt befolknings omedelbara nöd har lindrats och förhållandena har stabiliserats. Likväl kan humanitärt bistånd ha en utvecklingsgynnande effekt genom att exempelvis bibehålla befolkningens hälsa eller upprätthålla undervisning. Kanaler för Sveriges humanitära stöd  Sverige kanaliserar det humanitära biståndet genom olika humanitära organisationer baserat på deras komparativa fördelar såsom:FN-organ för deras roll att leda, samordna och genomföra humanitära insatser och administrera humanitära fonder.Rödakorsrörelsen för dess unika roll inom internationell humanitär rätt och stärkande av lokal kapacitet.Organisationer i det civila samhället (CSO) för sin kompetens och kunskap om lokalbefolkning.Sveriges humanitära bistånd 2013 Sveriges humanitära bistånd uppgick till över 4,9 miljarder kronor 2013. Detta utgjorde 5,4 % av globalt humanitärt bistånd och gjorde Sverige till den fjärde största bilaterala givaren efter USA, Storbritannien och Japan. Det humanitära biståndet utgjorde ca 13 % av Sveriges totala bistånd 2013. 44 % av Sveriges humanitära bistånd utgick i form av kärnstöd till framförallt olika FN organisationer. Kärnstöd ger organisationer möjligheten att vara flexibla men även skapar en förutsägbarhet inom det humanitära biståndet som går i linje med principerna för gott humanitärt givarskap (GHD).
UD ansvarar för att genomföra strategierna till de multilaterala organisationerna.
Multilateral organisationInternationell organisation så som FN-organ, Världsbanken eller Globala fonder. Totalt sett går nästan hälften av Sveriges bistånd genom multilaterala organisationer.
Företag & konsulter
Regeringen godkänner och meddelar Sida inriktningar (Ingångsvärden) för de förväntade resultat som svenskt bistånd bör bidra till.
Utrikesdepartementet
Olika biståndsformer samverkar
?
Partianslutna organisationer
OLIKA BISTÅND SAMVERKAR
Svenskt utvecklingssamarbete, eller bistånd, är i själva verket många olika insatser, genom många olika kanaler. En del av biståndet går direkt till enskilda länder eller regioner och kallas bilateralt bistånd. En annan del går via internationella organsiationer som FN och Världsbanken och kallas multilateralt bistånd.  
Interantionella CSO:er
Sida tar fram ett Resultatförslag, ofta i samarbete med svenska ambassader och andra partners i samarbetslandet.
Riksdag och regering
Svenska myndigheter
REGERINGAR OCH DEPARTEMENT I SAMARBETSLÄNDER
Europeiska Unionen
FN, VÄRLDSBANKEN OCH ANDRA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
Hur styrs biståndet?
Forsknings institutioner
UD tar fram en Resultatstrategi som bygger på Resultatförslaget från Sida.
Den biståndspolitiska plattformen anger Sveriges övergripande mål, prioriteringar och riktlinjer. Där anges även vilka värderingar och principer som ska styra svenskt bistånd. Själva styrningen av biståndet sker genom så kallade resultatstrategier som upprättas för varje land, region eller multilateral organisation som Sverige samarbetar med.
Folke Bernad. Akademin
Bistånd genom Sida
HUR STYRS BISTÅNDET
Nordiska Afrika Institutet
Regeringen godkänner Resultatstrategin och instruerar ansvarig myndighet, Sida eller UD att genomföra strategin
SVENSKA CSO:er
Ungefär hälften av det svenska biståndet går genom Sida. Det mesta går till program och projekt i samarbetsländer, via olika kanaler. Bistånd som går till länder, men via multilaterala organisationer som FN eller Världsbanken kallas Multi-bi.
Regering och riksdag Fastställer mål och riktlinjer för biståndspolitiken. 
Interantionella NGOs
Swedfund
Av biståndet genom Utriksdepartementet går nästa allt (97 procent) till kärnstöd och påfyllnader till multilaterala organisationer, fonder och utvecklingsbanker.  Kärnstödet går till organisationerna som FN och Världsbankens reguljära budget till organisationer är en förutsättning för att de ska kunna verka runt om i världen.
Bistånd genom UD
Resultatet blir ett slutdokument som ska styra och vägleda biståndet till respektive land, multilateral organisation eller tematiskt område. Dokumenten läggs ut på utrikesdepartementets hemsida i takt med att de blir klara.
Sida ansvarar för att genomföra strategierna till länder och regioner.
BiståndsplattformenSkrivelse från regering till riksdag som sammanfattar regeringens biståndspolitik.
Svenska institutet
Sida