Hur motiverar regeringen avräkningen?

Del två i granskningen av årets biståndsbudget. Här är resultatet av mina försök att ta reda på vilka kostnader som ska betalas av den miljard som togs från biståndet i vårbudgeten.

Okej, så jag vill alltså veta vilka nya kostnader som regeringen har inkluderat i avräkningarna från biståndet utan att informera varken riksdag eller allmänheten. Det kan ni läsa om i den förra posten.

Bakgrunden är denna: vissa av migrationsverkets kostnader för asylmottagningen räknas som bistånd och får därför tas från biståndet*. Migrationsverket rapporterar fem gånger om året hur stora de kostnaderna är. När höstbudgeten lades fram var verkets prognos att de kostnaderna var 2,5 mdr. Till vårbudgeten hade verket sänkt prognosen till 2,3 mdr.

Men när vårbudgeten kom hade regeringen hittat nya kostnader de vill räkna som bistånd. Så istället för att sänka avräkningarna med 230 miljoner, ökades avräkningarna med 700 miljoner. En skillnad på 930 miljoner.

Regeringen vill verkligen inte berätta vilka dessa nya kostnader är, som de vill låta biståndet betala. Det tycker jag är orimligt. Man kan inte använda en miljard från biståndet utan att berätta vad man ska ha pengarna till. 

(Delar av Utgiftsområde 8 Anslag 1:1 och 1:2)

Vad säger regeringen?

Eftersom flyktingkostnaderna minskat sedan budgeten antogs och ministern i februari berättade om reregeringens överenskommelse att sänka avräkningarna blev vårbudgetens ökning med 700 miljoner en överraskning. Så här förklarade regeringen det i medierna.

Här säger Peter Eriksson att de ökade avräkningarna är en kompromiss, inom regeringen, mellan UD (?) och Finansdepartementet. Att Finansdepartementet får ”700 (eg. 930) miljoner i  ökade avräkningar”.  

Nu är det ju inte tillåtet för en regering att minska biståndet med en miljard, och fortfarande hävda att man givit lika mycket bistånd. Sverige kan så klart sänka biståndet om vi vill (och frångå enprocentsmålet) och vi kan prioritera att ge bistånd till olika saker. Men pengar som används för att täcka hål i budgeten, eller som en kontantinsats för att komma överens mellan departement – får inte kallas bistånd.

Eriksson utvecklar resonemanget i biståndsmagasinet Omvärlden.

 

 

 

 

 

 

Skärmavbild 2019-07-02 kl. 17.55.12

Igen: att använda bistånd för att kompromissa fram en långsiktig lösning – med sig själv – är inte en godkänd hantering av biståndet för en givarregering. Men Eriksson får inga frågor om hur den förklaringen skulle kunna vara i enlighet med regelverket.

Så jag frågar på Twitter…

Frågor på Sociala medier

På ett viktigt område är öppenheten idag fantastiskt mycket större än tidigare i historien. Regeringens närvaro på sociala medier gör samtal lättare. Peter Eriksson är en av regeringens ministrar som använder finns på Twitter och kanalen för att kommunicera. Det är väldigt bra. Naturligtvis fick regeringen frågor om avräkningarna i vårbudgeten.

När generalsekreterna för fjorton (!) av de största biståndsorganisationerna kritiserade beslutet i en debattartikel och krävde besked, svarade Peter Eriksson på Twitter.

Förutom att man inte kan använda bistånd för att betala andra departement för att komma överens om långsiktiga lösningar så passade jag på att fråga vad avräkningen består av. Men fick inget svar.

Fyra dagar senare kände sig Eriksson nödgad att klargöra vissa uppgifter om avräkningarna eftersom det blivit ”rörigt”. Jag frågade igen, för att kanske göra bilden lite mindre rörig.  Men fick inget svar denna den här gången heller.

Testade att fråga en av ministerns pressekreterare på Twitter. Men de måste ha missat den frågan också.

Prövade en gång till i juni, dagarna innan riksdagen skulle rösta om vårbudgeten. Bifogade också utskottets betänkande, där de skriver att det inte framgår

”om den föreslagna minskningen av anslaget 1:1 med 700 miljoner på grund av ökade kostnader för asyl- och flyktingmottagande beror på ändringar i avräkningsmodellen eller har andra skäl.”

Hur riksdagen kan godkänna en minskning av biståndet med en miljard, utan att veta om det beror på ändringar i modellen eller har andra skäl är uppseendeväckande.

Och någon gång tycker jag att det skulle gå att få ett svar. Ställde frågan till alla tre inblandade departement denna gång, finansen, utrikes- och justitie.

Twitter är självklart inte en främsta kanalen för att utreda komplicerade budgetfrågor. Men ett enkelt svar på en enkel fråga är inte för mycket att begära.

Den formella vägen…

I brist på svar i sociala medier prövade jag den formella vägen. Först med en mailfråga till utvecklingsministerns pressfolk. Efter nästan en månad fick jag svar från en tjänsteman på UD.

Fråga på mail till utrikesministerns pressekreterare 10/4:
Hej [Erikssons pressis], förstår jag vårändringsbudgeten rätt när jag läser att arbetet med en ny beräkningsmodell för avräkningarna från biståndet, ligger till grund för de ökade avräkningarna med 700 milj? eller finns någon annan förklaring som jag missat?

Svar från ansvarig UD-tjänsteman 6/5:
Beräkningarna av kostnader för asyl- och flyktingmottagande utgår från OECD DACs förtydligade riktlinjer och är således ODA-fähiga. De avräkningsbara kostnaderna i modellen 2019 uppgår till 3,2 mdkr, varav 2,9 ingår i biståndsramen efter VÄB. Det är alltså en ökning med 700 mnkr jmf med BP2019 där avräkningar om 2,2 mdkr ingick i biståndsramen.

Regeringen avser återkomma i budget­propositionen för 2020 med beräkning av kostnader för asylmottagande.

Följdfrågor från mig 18/5:

1. På vilket sätt har beräkningen i vårbudgeten ändrats från tidigare praxis. Enligt den metod som hittills gällt (tex i BP2019) och som Sverige inte genom något offentligt beslut ännu frångått, har de avräkningsbara kostnaderna minskat från 2,5 till 2,2 mdkr. När regeringen nu hävdar att de nya riktlinjerna ger 3,2 mdkr i avräkningar så undrar jag hur uträkningen för den summan ser ut.

Vilka grupper av flyktingar ingår? Är det nya utgiftsområden som inräknats? Har ni inkluderat anhöriginvandring helt eller delvis? Har nya eller ökade ökade kostnader för kommunerna inkluderats? Har ni lyft tillbaka de delar av administrationskostnaderna som nyligen exkluderades. Jag pratar inte om den nya modellen som ska presenteras i kommande budgetar, jag frågar specifikt om VÄB och uträkningen i den. 

2. Kan du också förklara varför inte hela utrymmet avräknas, hur motiveras rabatten på 300 mkr. Jag har tidigare fått svaret att regeringen valt att inte avräkna hela summan, men frågan jag ställer är ’varför’ regeringen valt att inte avräkna hela summan och ’hur’ den summan fastställs. Jag inser ju att det inte är en godtycklig rabatt. 

Dessa är två fullkomligt rimliga frågor, och jag kan inte se någon anledning till att de inte skulle kunna besvaras omgående. Det är stora summor inom viktiga områden. Jag ser fram emot någon sorts respons under måndagen. Du får mer än gärna bifoga underlag, handlingar dokument om du vill men just nu behöver jag bara förstå ovanstående.

Svaret från UD  klistras in direkt i mailet, 21/5:

1. På vilket sätt har beräkningen i vårbudgeten ändrats från tidigare praxis. Enligt den metod som hittills gällt (tex i BP2019) och som Sverige inte genom något offentligt beslut ännu frångått, har de avräkningsbara kostnaderna minskat från 2,5 till 2,2 mdkr. När regeringen nu hävdar att de nya riktlinjerna ger 3,2 mdkr i avräkningar så undrar jag hur uträkningen för den summan ser ut.

Jag noterar vad du efterfrågar, men här har regeringen sagt att man avser att återkomma med beräkning av asylkostnader i budgetpropositionen 2020.

Vilka grupper av flyktingar ingår? Är det nya utgiftsområden som inräknats? Har ni inkluderat anhöriginvandring helt eller delvis? Har nya eller ökade ökade kostnader för kommunerna inkluderats? Har ni lyft tillbaka de delar av administrationskostnaderna som nyligen exkluderades. Jag pratar inte om den nya modellen som ska presenteras i kommande budgetar, jag frågar specifikt om VÄB och uträkningen i den.

Även vilka grupper, utgiftsområden etc. som ingår är en del av den beskrivning av beräknade nivån som man avser att återkomma med information om.

2. Kan du också förklara varför inte hela utrymmet avräknas, hur motiveras rabatten på 300 mkr. Jag har tidigare fått svaret att regeringen valt att inte avräkna hela summan, men frågan jag ställer är ’varför’ regeringen valt att inte avräkna hela summan och ’hur’ den summan fastställs. Jag inser ju att det inte är en godtycklig rabatt.

Precis som du skriver är svaret att regeringen valt att inte avräkna hela summan. Mer motivering än så har jag dessvärre inte.

Sv:er från mig 23/5:

Hej [tjänstemannens namn] tack för svaret, då förstår jag regeringens ståndpunkt i den här frågan och jag förstår också att du vet vad jag frågar efter. 

Då skulle jag behöva ett mer officiellt avslagsbeslut på min begäran. Behöver UD en tydligare formulerad begäran om utlämnande av uppgifterna, eller framgår det av de två punkterna nedan vilka uppgifter jag är ute efter och vilka underliggande handlingar och beslut som ligger till grund för dem? 

I avslagsbeslutet får det gärna framgå 

Svar från ansvarig UD-tjänsteman 10/6:

Hej Staffan,

Regeringens ställningstagande i denna fråga i framgår i vårändringsbudgeten. Därtill förekommer ej ytterligare allmänna handlingar som svarar mot nedan begäran.

Hälsningar,
[namn]

Svar från mig 10/4:

Hej [namn], 

Det är ju dels, helt uppenbart inte sant och dels är det inte regeringens ställningstaganden jag efterfrågar. Men jag förstår regeringens och departementets position här. Jag återkommer vid senare tillfälle om jag har ytterligare frågor eller synpunkter.

Trevlig sommar.

/Staffan