DN-Debatt 16 februari 2017
Migrationsverket publicerade i förra veckan en prognos som visade på rejält sänkta kostnader för att ta emot asylsökande. Det skulle kunna minska avräkningen från biståndet med 3,4 miljarder. Men regeringskansliet uppmanade då Migrationsverket att ändra prognosen för att visa högre kostnader, skriver Staffan Landin och Henrik Westander.
Migrationsverket publicerade den 7 februari en ny prognos för regeringen med väsentligt lägre kostnader för att ta emot asylsökande. Det betydde att regeringen, med stöd av den officiella prognosen, bara kunde överföra 4,0 i stället för 7,4 miljarder kronor från biståndet för att finansiera asylmottagningen.https://65c7cae0e884df011e804b33af3f97fe.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-37/html/container.html
Regeringskansliet kontaktade omedelbart Migrationsverket och uppmanade dem att använda en äldre modell för sina beräkningar, en modell som verket tidigare hade bytt ut för att de ansåg att den var ”missvisande”. Migrationsverket lydde regeringen och bytte inom några timmar tillbaka till den ”missvisande” beräkningsmodellen, en modell som kraftigt överskattar kostnaderna för de personer som söker asyl i år och som sannolikt också strider mot OECD:s regelverk.
Står regeringen fast vid modellen kommer den under 2017 att avräkna fyra gånger så mycket per asylsökande som genomsnittet för Göran Perssons regering och dubbelt så mycket som alliansregeringen. Regeringen och Vänsterpartiet kan reparera skadan genom att använda rätt prognos i de aktuella budgetförhandlingarna. Då minskar avräkningarna från biståndet med 3,4 miljarder kronor i år och med 0,4 miljarder nästa år.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet var kritiska mot alliansregeringen, och påpekade i riksdagen i november 2013 att den ”senaste tiden har avräkningarna för flyktingmottagande ökat drastiskt”. De ansåg att ”Sverige har råd att både ta emot flyktingar och bedriva bistånd” samt att avräkningarna måste ”göras med rimliga avvägningar”.
Vid denna tidpunkt, år 2014, uppgick flyktingavräkningarna från biståndet till 4 miljarder kronor. Vänsterpartiet ville i sina budgetförslag minska denna summa med 2,0 miljarder kronor och Miljöpartiet ville reducera den med 1,6 miljarder kronor. Men ändå har den nya regeringen, i samarbete med Vänsterpartiet, kraftigt ökat avräkningarna från biståndsbudgeten under 2015 till 2017, både räknat i kronor och i relation till antalet förväntade asylsökande.
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) har försvarat dessa ökade avräkningar med att andelen ensamkommande barn har ökat och att fler asylsökande bor på anläggningsboende. Som en av oss, Staffan Landin, visat så stämmer inte detta. Andelen ensamkommande flyktingbarn under 2016 och 2017 har inte alls varit större än normalt, snarare något mindre. Det samma gäller andelen i anläggningsboende.